Öländska författare

Artiklar: visa en viss artikel

Artiklar: visa en viss artikel

Öländska författare

Albert Eriksson 1863 - 1903

Albert Eriksson föddes på gården Bettorp nr 3 i Norra Möckleby socken. Barndomshemmet var förhållandevis välbärgat. Barnen undervisades tidvis av en informator. Fadern Erik Peter Larsson var en framsynt hemmansägare och verkade bl.a. för en småskola i socknen, men när den förverkligades var Albert redan inskriven i Kalmar läroverk, "Storskolan", där han studerade till 1891. Han var en duktig elev och en bokslukare, men oppositionell, vilket inte uppskattades av alla. En vän för livet fick han i alla fall i Ernst Ekman från Borgholm, i vars hem han kom att vistas frekvent. Ernst hade sju systrar, varav en, Sigrid, skulle bli något av en sångmö för Albert. Studierna i Kalmar fullföljdes aldrig. När han försökte ta examen, som privatist, fick han aldrig det intyg om klanderfri vandel som erfordrades. 1892 är Albert tillbaka på Öland och hjälper sin far som, efter att ha tvingats till konkurs nu verkade som arrendator på kronofogdebostället Sörby nr 10 i Gärdslösa socken. Under denna tid påbörjade Albert sina Nietzscheöversättningar. 1894 flyttar han till brodern Carl i Stockholm. Det blev ytterligare några magra år för Albert. Enstaka dikter och artiklar fick han publicerade i tidningar och tidskrifter. Vid ett tillfälle angav han att erhållet honorar skulle användas för inköp av en revolver för att kunna ta livet av sig. 1897 får han sin första tjänst som korrekturläsare på Svenska Morghonbladet. Senare samma år kom han till Svenska Dagbladet. Där översatte han utrikestelegram och skrev reportage och kåserier under signaturen "Bonjour". 1901 övergick han till Dagens Nyheter som kom att bli hans sista arbetsplats. Albert Eriksson dog 31 augusti 1903 "af lungsot".

 

Margit Friberg, 1904 - 1997

Margit Friberg föddes i Smedby på södra Öland. Modern dog när Margit var liten och hon fick växa upp hos sina farföräldrar, hennes far arbetade som skutskeppare i Degerhamn. I tonåren flyttade Margit Friberg till Stockholm där hon fick kontorsutbildning. 1932 gifte hon sig med journalisten Gunnar Friberg. Tillsammans flyttade familjen till Västervik. När Gunnar Fribergs pensionerade sig flyttade de tillbaka till Öland, som de besökt ofta under åren i Västervik. Historieberättandet bar Margit Friberg med sig sedan hon var barn och 1942 debuterade hon med Mitt liv är en våg. Boken bygger på hennes fars släkthistoria liksom Klockargården (1962) och Nu seglar Adonia (1970). Samtliga Fribergs romaner, utom På Kalmar slott satt Anna Bielke (1991), har öländska motiv. Margit Friberg skildrar den öländska naturen, folklivet och historien i en traditionellt realistisk stil i sina romaner. Kvinnoskildningarna är starka och bygger till stor del på Margit Fribergs farmors liv, hon var sjömanshustru med allt vad det innebar - hårt arbete ensam med jordbruk och familj under de långa perioder hennes man var till sjöss.

Margit Friberg-sällskapet

 

Anna Rydstedt, 1928 - 1994

Anna Rydstedt föddes i Ventlinge, en liten by på södra Öland. Hon växte upp tillsammans med sin mamma och syster på en bondgård. Efter distansstudier läste Anna Rydstedt på Lunds universitet och undervisade efter avslutade studier på olika folkhögskolor. Anna Rydstedt debuterade 1953 med dikstamlingen Bannlyst prästinna, som bland annat avspeglar hennes innersta önskan att bli präst. Det fanns ett stort motstånd mot kvinnliga präster vid den här tiden. Längre fram i Anna Rydstedts liv kom hennes poesi att kretsa mer kring naturen och den  lilla människans plats i världen.

Anna Rydstedt-sällskapet

Lyssna på Anna Rydstedt


Lennart Sjögren, 1930 -

Lennart Sjögren är författare och bildkonstnär, född i Böda på norra Öland, där han sedan flera år är bosatt på fädernegården. Sjögren studerade konst på femtiotalet och hade sin första utställning 1957 i Göteborg. Så väl i konst som i poesi anar man det Öländska landskapet och dess karga natur. 1958 debuterade han med diktsamlingen Håll portarna öppna. Sedan dess har Lennart Sjögren gett ut nästan trettio titlar, mest lyrik men även prosa.

Lyssna på Lennart Sjögren

Erik Johan Stagnelius 1793 - 1823

Erik Johan Stagnelius föddes 1793 i Gärdslösa på Öland. Stagnelius var av gammal öländsk prästsläkt, fadern var prästen Magnus Stagnelius och modern Hedvig Christina Bergstedt, kyrkoherdedotter. Stagnelius studerade i Lund och Uppsala och tog kanslistexamen. Därefter arbetade han i Stockholm men var under perioder tjänstledig då han befann sig i Kalmar där fadern blev biskop 1810. Stagnelius levde ett mycket tillbakadraget liv och var känd av få. En hjärtsjukdom, troligen förvärrad av spritmissbruk och opium, förkortade hans liv och han dog knappt trettio år gammal. Stagnelius nämns ofta som en av de största svenska poeterna tillsammans med Bellman och Fröding. Stagnelius är mest känd för sin lyriska poesi, men utvecklade även ett dramatiskt och episkt författarskap. Hans först publicerade verk, som gavs ut anonymt, var den långa hexameterdikten "Wladimir den store" (1817). I en tävling anordnad av Svenska Akademin år 1818 bidrog han med "Sång till kvinnorna i Norden" och vann andrapris. "Bacchanterna" blev det sista verk som kom ut under Stagnelius livstid. Efter hans död samlade, redigerade och utgav Lorenzo Hammarskiöld tre volymer Samlade skrifter 1824-1826.

Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner


 
Borgholms bibliotek

Borgholms bibliotek

Öppettider

Måndag: 10:00 - 19:00
Tisdag: 10:00 - 19:00
Onsdag: 10:00 - 19:00
Torsdag: 10:00 - 17:00
Fredag: 10:00 - 17:00
Lördag: 10:00 - 14:00


Entréhallen öppen för tidningsläsning måndag - fredag från kl. 9.00


Löttorps bibliotek

Löttorps bibliotek

Öppettider

Tisdag: 10 - 13 & 16 - 19
Torsdag: 10 - 13 & 14 - 17
Fredag: 10.00 - 13.00

Runstens Bibliotek

Runstens Bibliotek

Öppettider

Måndag: 17:00 - 19:00

Rälla bibliotek

Öppettider

Onsdag: 17:00-19:00