Borgholms stads historia

Borgholms stads historia

Borgholms kommun

Borgholms kommun är som många andra småkommuner stadd i förvandling.

Dagens kommun bildades 1974 när man slog samman Åkerbo och Borgholms kommuner (vilka i sin tur sammanslagits av flera mindre kommuner 1952).

År 2009 röstade ölänningarna om sammanslagning med Mörbylånga kommun på södra Öland; resultatet blev nej till sammanslagning. Idag diskuteras huruvida öns två kommuner ska ingå i en storregion tillsammans med Kalmar med flera kommuner.

Det unga Borgholm – spannmål och hantverk

Staden Borgholm, centralort i kommunen, grundades 1816 och var stad till 1971, då stadsbegreppet försvann.

Initiativtagare till Borgholms stad (och Mörbylånga köping på södra Öland) var jämtlänningen Axel Adlersparre som genom eget arbete och kungliga uppdrag på ön sett Ölands dilemma: folket var utfattigt och behövde fri handel för att kunna öka sitt välstånd.

Staden skulle ligga vid Kalmarsund nedanför Borgholms slott där den tynande köpingen Borgehamn låg.

Köpingborna flyttades in i stadsplanen med hus och allt. De första förslagen till stadsplan refuserades och omarbetades av generallantmätaren Eric af Wetterstedt som fick sista ordet. Breda gator och "god wäderwäxling" var hans motton.

Borgholms "gamla" stadsgränser utgjordes av hamnen i väster, Kvarngatan i norr, Tullgatan i öster och Badhusgatan i söder. Stadsplanen gillades av Kungl Ma:jt, Karl (XIV) Johan i juni 1817.

En blandad och mestadels fattig skara smålänningar och ölänningar lockades till Borgholm med skattefrihet och andra förmåner. De första decennierna påminde staden mest om en bondby. De enkla husen på stadstomterna rymde folk, mest hantverkare, kor, hästar, grisar och gäss, grusvägarna var två ogräsbevuxna hjulspår och hamnen ännu inte utbyggd.

Några hus stack av mot övrig bebyggelse: det stora Kronomagasinet nere i hamnen och de så kallade "Borgholmshusen" som såg dagens ljus på 1820-talet och sedan byggdes under några årtionden. Kronomagasinet, som fortfarande står kvar, byggdes 1819 för att härbärgera norra motets spannmål före utskeppning till andra orter. "Borgholmshusen" byggdes i timmer på hög stenfot med fritrappa upp till bostaden; några finns kvar än idag som byggnadsminnen, bland andra Ölandsbladets hus vid Torget och Sjöbergska huset vid Södra Långgatan.

Stadens uppsving kom med den ökande spannmålshandeln som låg i händerna på ett fåtal handlare, bla familjerna Råberg, Kjöhlberg, Hildebrand, Söderström och Marksson. Handelsmännen bebyggde ofta hela kvarteret med bostadsfasaden ut mot Storgatan och uthus, lager och spannmålsmagasin inne på gården. Många av spannmålspatronerna hade egna handelsfartyg.

Johan Söderström, handlande och ordningsman i den unga staden under ett halvt sekel, kom att prägla stadens tidiga utveckling. Han försvarade stadsborna mot kungliga pålagor som de på grund av fattigdom inte kunde verkställa, han hjälpte upp stadens ekonomi med egna privata lån och drog sig i unga år inte från kroppsarbete när torg och gator skulle göras i ordning.

Spannmålshandeln fick ett brått slut vid de stora missväxtåren på 1860-talet. Nu blev frågan: vad skulle staden leva av? Det behövdes en födkrok, ju förr desto bättre.

Borgholm som badort

Den svenska västkusten hade vid mitten av 1800-talet börjat dra folk till sig som ville bada, kurera sig från krämpor och umgås. Sol, vatten och friska vindar var de nya slagorden.

Några framsynta män, bland andra arrendatorn på Borgholms kungsgård Carl Hultenberg, tänkte att Borgholm skulle lämpa sig som rekreationsort för både sjuka och friska. Till den ändan bildades 1864 den första badanstalten som sedan, efter otaliga rekonstruktioner, bestod till 1950-talet. Badläkare anställdes och behövliga hus byggdes: det första Strand Hotell (brann 1951), varmbadhus (brann 1964), kallbadhus, badrestaurang (brann 1973), musikpaviljong och societetshus (revs 1944). Kallbadhuset och musikpaviljongen finns kvar idag.

En ny tid bröt in. Nu började badvillor i ljusa färger med snickarglädje växa sig höga bland de gamla handelsgårdarna och fritrappshusen. Många förfasade sig: denna smaklösa villastil, hur kunde man förfula den vackra lilla staden så?

Besökarna till staden - som vid sekelskiftet hade omkring 900 inbyggare - blev fler och fler och kraven högre. Renhållning, underhållning och bra boende behövdes för "societeten" som knappast uppskattade att träffa länsman Peterssons bagge i full frihet på gatorna eller handlande Markssons kossa som framåt kvällen drack en slurk ur en brunn mitt i gatan.

Borgholm idag

I slutet av 1800-talet var Borgholm definitivt satt på kartan och grunden var lagd för stadens framtid som besöksmål. När drottning Victoria sedan valde att bygga sitt sommarslott Solliden (1907) utanför Borgholm fick staden även kunglig glans.

Idag har Borgholm utvidgat sin yta rejält och har ca 3000 invånare. Sommartid och till höstens Skördefest lockar staden hundratusentals besökare.

Kiki Lundh 2012

Mina sidor

 
Borgholms bibliotek

Borgholms bibliotek

Öppettider

Måndag: 10:00 - 19:00
Tisdag: 10:00 - 19:00
Onsdag: 10:00 - 19:00
Torsdag: 10:00 - 17:00
Fredag: 10:00 - 17:00
Lördag: 10:00 - 14:00


Entréhallen öppen för tidningsläsning måndag - fredag från kl. 9.00


Löttorps bibliotek

Löttorps bibliotek

Öppettider

Tisdag: 10 - 13 & 16 - 19
Torsdag: 10 - 13 & 14 - 17
Fredag: 10.00 - 13.00

Runstens Bibliotek

Runstens Bibliotek

Öppettider

Måndag: 17:00 - 19:00

Rälla bibliotek

Öppettider

Onsdag: 17:00-19:00